onsdag 29 december 2010

Läsvärt

Den här dan var det inte mycket bevänt med. Sov hela förmiddagen utmattad efter en lång natt och resten av dan har spenderats hängandes som en gammal vante. Det blir så tydligt att marginalerna är små, jag är helt slut.

För några år sedan blev en av mina bästa vänner och dåvarande kollega S sjuk. Hon hade fått en utmattningsdepression och föll ihop på jobbet. Det var väldigt, väldigt otäckt. Hon var borta ett år från jobbet och behandlades på KI:s stressmottagning. Under den här tiden rekommenderade S att jag skulle läsa boken I balans av Giorgio Grossi, som är docent i psykologi och forskare på stressmottagningen och vi var och lyssnade på honom föreläsa.
Jag tyckte väldigt bra om boken och framförallt tanken på att min stress handlar om mina tankar och förhållningssätt, vilket jag faktiskt kan påverka. Tyvärr lånade jag ut boken och då försvann den.
När jag såg att Giorgio Grossi kommit ut med en ny bok, Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi, köpte jag den direkt.

Kanske lite populistisk men det är ok, den här boken är viktig för mig och den hjälper mig att sortera mina tankar och förhoppningsvis hjälper mig att förhålla mig bättre till saker.
Jag gick tidigare hos en terapeut, det hjälpte inte mig så mycket. Tyvärr förstod jag inte då att det nog var knutet till terapeuten, inte terapin i sig. Det måste vara rätt person och hon var inte rätt för mig.

Boken börjar så här:
Stress är ett av det moderna livets stora hälsoproblem. Många av oss klagar på stressen, på att tiden inte räcker till och att vi inte förmår leva upp till alla de krav vi känner oss ställda inför. Ofta har vi en tanke om att vi i en mer eller mindre mindre avlägsen framtid borde ta itu med stressen, lugna ner oss, tacka nej till en del uppgifter och ta det lite lugnare. Av praktiska skäl är det tyvärr svårt att komma till skott med detta "ta det lugnt-projekt". Det finns så mycket viktigt och brådskande som måste tas itu med just nu, innan man kan ta sig friheten att varva ner. Man kanske till och med lever med föreställningen om att själva livet inte riktigt har börjat ännu, att man är upptagen med att undanröja en del praktiska hinder i form av vardagliga bestyr - så att man ska få rejält med tid för att leva på riktigt "sedan".
Detta sedan har en obehaglig benägenhet att utebli. Det som spelas upp är istället ett liv på autopilot. Fysiskt befinner vi oss på en viss plats, med vissa människor, upptagna av vissa göromål, men mentalt befinner vi oss i framtiden - drömmande, längtande, eller helt enkelt involverade i lösandet av morgondagens problem. Mentalt ligger vi steget före men nuet, det som är själva livet, går oss förbi. När denna tanke slår oss är det lätt att känna vanmakt, skuld och skam: "Gud, vaddålig jag är! Jag borde verkligen ta itu med mina problem nu! Leva i nuet nu!" Och vips är vi igång med en rad självanklagelser, självömkan och dagdrömmar genom vilka vi ofta mår ännu sämre.
Känner du igen dig i beskrivningen ovan? Då kanske denna bok är något för dig."
Utdrag ur Hantera din stress av Giorgio Grossi

Jag tror att vi är många som kan ha nytta av denna bok.

2 kommentarer: